Matvanor från det förflutna: Det här åt våra gammelfarföräldrar till frukost, lunch och middag!

Bönders näring definierades inte av olika dieter eller speciella matvanor under den dagliga middagen.

De livsmedel som spelade en viktig roll i deras kost var majoriteten framställda av råvaror som de producerat själva.

De åt en kaloririk diet när det behövdes, eftersom de flesta av dem gjorde hårt fysiskt arbete på fältet, så energi behövdes, men de fastade ofta under årets kallare månader.

Vi hittade några bilder som påminner oss om det förflutna, och i den här artikeln kommer du att lära dig mer om våra förfäders matvanor.

Redan på våra farfarsföräldrars tid var det vanligt i bondefamiljer att äta tre måltider om dagen.

Huvudrätterna var en-rätters på vardagar och två-rätters på helgdagar.

Den genomsnittliga vardagen för en bonde började vid 8-tiden på morgonen med en rejäl frukost, vilket vanligtvis de bestod av bröd, bacon, keso och lök.

På eftermiddagen, medan de arbetade på fälten, stillade de sin hunger med en rejäl soppa och middagen var runt 9:00 på kvällen.

Mest handlade det om spel, men hemmafrun väntade ofta på att hennes man skulle komma tillbaka från jobbet, med olika sorters gröt.

Redan då ansågs helgdagar vara speciella tillfällen, så de spelade en stor roll flerrätters meny.

Han ofta bestod av buljong, kokt kött, kål eller gulasch och lite tårta ställdes också på bordet.

Förresten, kokt kött kompletterades ofta med sås, till exempel dill, tomat.

I katolska familjer ansågs de vara fastedagar Måndag, onsdag och fredag.

I sådana fall förberedde husfrun någon sorts pasta.

Tisdag, torsdag och söndag var köttiga dagar och lördagen präglades av snabba måltider utan kött.

De åt bara två gånger under vinterdagarnaeftersom det tunga fysiska arbete de utförde på sommaren inte var typiskt för den perioden.

Så det var uppenbart att maten inte längre skulle vara lika näringsrik.

Vid den här tiden på året de hoppade över frukostenlunchen flyttades till 9-10 och middag serverades på sen eftermiddag mellan 16-18.

Om vi ​​tittar på huvudrätterna avsedda för köttfria fastedagar så var de vanligast kokt pasta med keso beströdd med vallmofrön och på köttets dagar var surkål och fylld kål, tillsammans med gulasch och gryta, omisskännligt populärt.

Köttförsörjningen säkerställdes förresten genom uppfödning av grisar, som efter slakt konserveras genom rökning.

Som kött, färsk mjölk och ko keso de kom från hemgården.

Den första sattes till majs- och hirsgröt och den andra till kokt pasta.

Ärtor, bönor, linser, kål, rödbetor, biffar och senare potatis användes för att förbereda soppor och grytor, om det var en semester gjordes kakor och pajer till efterrätt.

Bonus: Urgammalt recept på ”Strasanka”

Du frågar varför Strasanka? Varför måste hela grytan skakas på slutet för att kombinera alla smaker. 🙂

Vi behöver:

1 kg potatis

1 stor lök, 1 mindre

500 g surkål

1 liten morot

Ister

1 bit korv

100 g bacon

Malen rödpeppar, spiskummin, mald svartpeppar

Gräddfil

Närma sig:

Koka färskpotatis i skalet i en kastrull, låt rinna av och skala den efter att den är kokt.

Fräs hackad lök i ister.

När löken fått en gyllenbrun färg, tillsätt finhackade morötter, surkål, krydda med salt och kryddor. Fräs ytterligare en liten lök, bacon och korv i en separat panna – tillsätt spiskummin.

Tillsätt det stekta köttet i grytan med surkålen och tillsätt till sist den hackade potatisen. Täck grytan med ett lock och skaka den väl för att blanda alla ingredienser.

Vi önskar dig god aptit! 🙂